Tips

RÅD, TIPS och KOMIHÅG
Vid publicering av bilder och annat material finns en del att tänka på.
Här kommer lite råd (fylls på vartefter …).

MANUAL för Gmail och Blogger (och andra bloggsajter)
Docs.google.com/document/d/1YpEznJpBYCHffxzvsCnSCHOAxsp21kzAbPBdBWsqvs8/

UPPLÄGG av webb-sida och blogg (+ lite formateringsexempel)
Docs.google.com/document/d/1g9Zq_-qhl6jK0HoO-pmJPOPom34THbANGQTJx–4ge0/

Båda dokumenten är gjorda i google-text-format. De kan öppnas och läsas av alla men inte redigeras. Innehållet får dock kopieras och klistras in i något text-format i den egna datorn.
Tänk på att dokumenten kan komma att uppdateras av författaren! Länkarna öppnar alltid de senaste versionerna.

I Google-paketet ingår förutom gmail och blogg etc också en kalender som kan publiceras på valfri webbsida samt ett bildarkiv med enkelt program för redigering. Exempel finns på Sundalivet.wordpress.com/Kalender.

BILDKVALITET 
Pixlade bilder är jpg, tiff, png, bmp, gif – dvs bilden består av en massa prickar (jmf med tidningsbilder där rastrering syns tydligt). Tätheten anges med antal prickar per tum (dpi, dots per inch). Pixlade bilder hanteras i något photoshop-program. Png kan vara transparent i önskade delar av bilden. Formatet gif kan ha genomskinliga pixlar och medger också enkel animering!
Alla dessa fungerar på webben.

Vektoriserade bilder är eps och svg (skalbar grafik). Vektorer är matematiskt beräknade linjer och kurvor, som bygger grafiska figurer. Sådana bilder hanteras i tex Illustrator. Eps omformas lämpligen till pdf som kan läsas av gratisprogrammet Acrobat Reader. Vektoriserade bilder används i tryck, men kan rastreras för webb.
Kvadraten här ovan är totalt 200×200 pixlar, de små rutorna alltså 50×50.
* Längst ner på sidan finns formatförkortningarna utskrivna.

Färgkodning  
Skärmar för dator och teve använder färgerna röd-grön-blå (rgb, dvs olika våglängder av ljus) för att skapa alla andra nyanser. Web-bilder har därför den inställningen. Färgsammansättningen (mängd av varje delfärg) anges antingen i siffror (255, 255, 255) eller som hexadecimaler (#0099FF). Detta system kallas additivt, eftersom jlus adderas.
I tryck, 4-färg offset, används färgpigment cyan-magenta-gul-svart (cmyk), som blandas till andra nyanser, eller en speciell definierad dekorfärg (tex vid 1- och 2-färgstryck). Då görs bilderna med den inställningen och bildfilen bör helst vara i formaten tif, eps eller pdf.
En dator omvandlar cmyk-bilder till rgb vid visning på skärm. CMYK och vanlig färgläggning på papper kallas substraktivt, eftersom varje tillagd färg minskar ljusmängden; resultatet blir allt mörkare.

Upplösning på skärm
Bildernas skärpa beror på antalet prickar (pixlar, punkter) per ytenhet som visas på datorskärmen eller på pappret, det anges vanligen med dpi (dots per inch = prickar per tum, 25 mm).
En datorskärm visar 72 dpi, men beroende på skärmens inställning varierar visningsstorleken i millimetrar. Mobiler och surfplattor använder i princip samma upplösning, men skärmens egenskaper avgör hur bilden visas, den måste ju pressas ihop. Skärmar har också en zoom-funktion (minska eller förstora) som gör att både text och bilder anpassas till utrymmet.

Upplösning i tryck
Trycksaker med bra kvalitet i offset kräver minst 300 dpi för foton och teckningar och 600 dpi för text (som består av små detaljer och tunna linjer). En hemmaskrivare trycker ungefär 90-150 dpi. Vad dessa inställningar blir i färdig bildstorlek kan man räkna ut; se tabell nedan.
Tänk på att pixlade bilder inte kan förstoras utan att förlora skärpa! Att minska är inget problem. Vektoriserade bilder däremot tål förstoring upp till 10 ggr. För bra tryckkvalitet av grafik rekommenderas därför format eps, foton är alltid pixlade i original men kan infogas i eps.

Pixlar och millimetrar
Tabellen nedan visar förhållanden mellan upplösning och resultat för olika bildstorlekar, räknade i pixlar resp millimeter (något avrundade värden). Det är faktiska antalet pixlar som avgör hur stor bilden blir i respektive medium, inte upplösningsgraden i sig.
Exempelvis en tryckt bild på en A4-sida, bredd ca 200 mm, ska vara minst 2400 px och en text 4800 px för att bli acceptabelt skarp. Den grå rutan ovan, 200x200px, ca 50-60 mm på skärmen, omvandlad till upplösning 300dpi skulle bli bara ca 16 mm i tryck.

Skanna in bilder
De flesta maskiner för hemmabruk eller kontor har multifunktioner: kopiera, skanna och skriva ut; en del fungerar också som fax. Upplösningen är ofta förinställd på vanlig utskrift på samma maskin.
Se i tabellen ovan hur just din bild skulle bli bäst – exempelvis vill du kanske förstora ett passfoto eller frimärke till en affisch. Tänk dock på att rastrerade bilder (i trycksaker) kan ge interferenseffekter när punkterna på pappret ”krockar” med digitala pixlar.
Det är en fördel om man har ett bildredigeringsprogram i sin dator eller smartphone. Ofta behöver man åtminstone beskära för att motivet kommer till sin rätt!

Bildvikt
Ju fler pixlar en bild består av, desto mer ”väger” den och desto mer lagringsutrymme kräver den. Detta har betydelse vid överföring mellan dator och webben eller e-post. Ju tyngre bild desto längre tar överföringen, en del internetleverantörer har en begränsning för hur stora filer som kan mejlas!
Vikten mäts i Byte, och det kan ha något prefix; kilo = 1000 (tusen), mega = 1000×1000 (miljon), giga = 1000x1000x1000 (miljard). Således 1kB är tusen byte osv.
Att räkna ut förhållandet mellan pixelmängd och vikt är lite knepigt, då även andra faktorer än bara antalet pixlar påverkar filstorleken. Så vi går inte in på det här.
Mer om mått: sv.Wikipedia.org/wiki/Byte
Helpx.Adobe.com/se/Photoshop/using/image-size-resolution.html

LAYOUT och TYPOGRAFI 
Det går att skapa snygga trycksaker och webbsidor utan avancerade program – sådana underlättar visserligen. Men det är inte de tekniska resurserna som skapar, det är ens eget sinne för struktur, balans, proportioner, färger, stil etc. När numera alla har datorer med tex hundratals typsnitt, och lika många specialeffekter i photoshop, frestas många att använda precis allt som är möjligt. Resultatet blir överdådigt och därför både skrikigt och rörigt – då har budskapet svårt att nå ut; det som egentligen är det väsentliga.
En visuellt harmonisk utformning fungerar bäst. Materialets olika delar – text och bild – bör presenteras i lämpliga stycken och grupperingar, väl strukturerat så att läsaren får en överblick.
En bra regel gällande typografin (typsnitt): löpande text (brödtext) ska vara lättläst, dvs krusiduller fungerar illa. Använd inte mer än 3 olika typsnitt i samma text, mycket sparsamt med fetstil och kursiveringar, ännu färre understrykningar; versaler nästan aldrig. Även för rubriker gäller högst 3 olika: huvudrubrik och 1-2 mindre beroende på hur texten läggs upp. I speciella rubriker och enstaka ord med särskild vikt kan man ha någon dekorativ stil.

TEXT
Och nu det viktigaste: budskapet. Det betyder att innehållet ska vara vettigt och den språkliga formen måste vara anpassad till ändamålet och mottagaren. Utgångspunkten är alltid att man både vet ordens betydelse och nyanserna av liknande uttryck samt behärskar stavning, grammatik och interpunktion. Annars gör man bort sig! Man blir genast avslöjad av dem som faktiskt är hyfsat bra på språk… Därtill gäller det att vara medveten om det stilistiska – vardagligt, högtidligt, särskild facktext, lyriskt, humoristiskt, slang etc.
Därför: skaffa bra ordböcker och andra läromedel, det lönar sig – på alla områden! Att googla är inte att lita på: där presenteras ju vad andra har skrivit, och det kan vara hur felaktigt som helst – att härma sådant blir ännu tokigare.
Låt gärna andra med bra språkkänsla läsa igenom texterna och korrigera, man är ofta blind för sina egna misstag. Och Tryckfels-Nisse lurar alltid mellan tangenterna.

Bildfiler, vanligaste formaten
– filändelse som anges efter punkt i namnet.

JPG – Joint Photographic Experts Group, lämplig för webbpublicering.
TIF – Tagged Image File Format, vanligast för tryck.
PNG – Portable Network Graphics, medger genomskinlighet.
BMP – BitMap picture, ”rå” okomprimerad pixelbild.
GIF – Graphics Interchange Format, max 256 färger, enkel animering möjlig! Passar webben.
PDF – Portable Document Format, kan innehålla både punkt- och och vektorbaserad grafik och text. För kompletta trycksaker, även flersidiga.
SVG – Scalable Vector Graphics (xml-baserad skalbar grafik)
EPS – Encapsulated Post Script, vektorgrafik och text som kan förstoras utan kvalitetförsämring (eftersom vektorer beräknas matematiskt). Pixlade bilder kan klistras in men inte bearbetas annat än ändra storlek. För tryck.

Stora bildfiler kan komprimeras, men förlorar i vissa format mycket av kvaliteten.

NÅGRA MALLDOKUMENT till praktisk nytta

Schema för aktiviteter, tabell (ändras vartefter)
Docs.google.com/document/d/1-E2yciIqZrJw0hLG_dJrx9737A7Fhn_1JV95KuO5Ch4

Skapa formulär för enkäter mm (Google-konto behövs!):
www.Google.com/Forms/about/
Exempel (svara gärna!): Enkät om EKS-grafia.com 

Fler tips kommer…

Synpunkter på denna är sida välkomna!
Mejla till EKS-grafia @ happy.se